Prisma är en unik möjlighet för Rymdbolaget att visa upp sig för den europeiska rymdmarknaden. Företaget har förvisso även tidigare låtit höra om sig, men med ett framgångsrikt Prisma-projekt bakom sig står förhoppningsvis vägen öppen för dem att på allvar börja slåss om europeiska satellitprojekt.
 
Rymdbolaget har många svenska och nordiska satelliter som meriter. De hade också huvudansvaret för att designa och bygga ESA:s teknikdemonstrator SMART-1. Prisma är dock första gången Rymdbolaget har hela ansvaret att på uppdrag av Rymdstyrelsen starta, driva och slutföra ett internationellt satellitprojekt, och själva ansvara för hopmonteringen av satelliten.
 
– Prisma är en möjlighet för oss att visa att vi kan vara huvudleverantör för ett komplicerat satellitprojekt och bära det i mål, säger Staffan Persson, som är projektledare för Prisma på Rymdbolaget.
 
Internationellt kvitto
Idén till det som idag är Prisma föddes ur ett papper som Rymdbolagets Björn Jacobsson skrev i oktober 2004. Där kom han fram till att tillämpningar inom bandynamik och formationsflygning var ett framtidsområde och skulle vara en bra missionsidé.
Idén presenterades för Rymdbolaget, och därefter Rymdstyrelsen, som lämnade ett ja med vissa förbehåll. Ett av dessa var att Rymdbolaget kunde intressera andra europeiska bolag att delta.
 
– Dels handlade det givetvis om att dela kostnaden, menar Staffan Persson. Men ett utomsvenskt engagemang skulle också vara ett kvitto för Rymdstyrelsen att det var ett bra projekt.
 
Och det kvittot fick de tämligen omgående. 
 
– Vi pratade med den tyska rymdstyrelsen DLR, med franska Alcatel och med det danska tekniska universitetet DTU, och de var alla intresserade. Det var bara tyska Jena Optronik som vi inte lyckades få med, säger Staffan Persson. Sedan dess har det bara varit att jobba på, fortsätter han leende.

Bra samarbete
Rymdbolaget utvecklar själva plattformen och ansvarar för alla undersystem. Fransmännen, tyskarna och danskarna utvecklar de instrument och viss mjukvara som behövs för formationsflygningen. Men den särklassigt största delen av den komplexa mjukvaran utvecklar och testar Rymdbolaget. De måste också vara inblandade till en viss del i övriga system, eftersom de bygger exempelvis datorerna och framdrivningssystemet.
 
Andra svenska bolag är också inblandade, som Omnisys i Göteborg som konstruerar kraftsystemet ombord, Saab Space som tillverkar en del elektronik och mekanik. NanoSpace, ECAPS och Institutet för rymdfysik tillsammans med Chalmers bidrar med experiment ombord.
Staffan Persson och de andra blev lite fundersamma när den franska rymdstyrelsen CNES en bit in i projektet tog över det franska deltagandet från Alcatel.
 
– Vi var väl lite oroliga att CNES som stor myndighet skulle komma dragandes med en massa byråkrati och stelbenthet. Men så blev det inte alls. Det har gått väldigt bra, och de har varit väldigt ödmjuka, säger Staffan Persson.
 
Överhuvud taget tycker han att tonen i projektet varit väldigt positiv.

– Det är mycket dialog och samarbete. Alla VILL att det här ska bli av och bli bra. Det finns en generös inställning och alla vill lösa de problem som uppstår i en positiv anda.

Prisma har redan givit resultat
Prisma har också redan givit Rymdbolaget två kontrakt med ESA och foten inne i ett tredje. Ett av de ESA-projekt som Rymdbolaget är inblandat i är Proba-3, ESA:s testsatellit för formationsflygning. Projektet höll på att startas upp när Rymdbolaget drog igång Prisma och ESA var inte särskilt intresserade av Prisma eftersom de hade sitt eget projekt. Nu blir Prisma en föregångare till Proba-3 och naturligtvis högintressant för ESA.
 
– Rymdbolaget är nu även tillfrågat om att vara huvudleverantör till Proba-3, och det är givetvis jättekul myser Staffan Persson.
Det andra ESA-projektet som Rymdbolaget deltar i är SmallGEO, en liten innovativ telekomsatellit. Rymdbolaget är också iblandat i SMART-OLEV, en hjälpsatellit som man tänker sig att sända upp för att förlänga det operationella livet på geostationära telekomsatelliter. 
 
Så Prisma har redan burit frukt för Rymdbolaget, trots att det är en bit kvar tills projektet är i hamn. Det är i skrivande stund inte riktigt klart när Prisma kommer att stiga till väders, och inte varifrån. Huvudspåret är att skicka upp Prisma tillsammans med den franska sol-observationssatelliten Picard med en rysk-ukrainsk Dnepr-bärraket. Prisma beräknas vara färdig tidigt 2009.

Kim Bergström
November 2007

Läs mer om Rymdbolaget på www.ssc.se