Prismas huvuduppgift är att utföra tekniska demonstrationer och manövreringsexperiment som innehåller kontroll-, navigerings- och sensortekniker för framtida rymdprojekt där rendezvous och formationsflygning måste användas. 
 

• Demonstration av GPS-teknik som formationsflygningssensor. DLR i Tyskland förser satelliterna med GPS-mottagare och mjukvara för differentiell GPS som ger relativa mätdata på centimeternivå.
   
• Demonstration av ett kamerabaserat sensorsystem för rendezvous och formationssensor. Sensorn baseras på stjärnkamerateknik och levereras av DTU i Danmark.
   
• Demonstration av ett radiobaserat mätsystem för formationsflygning (specifikt för ESA:s Darwin-projekt). Systemet tas fram av Thales Alenia Space och stöds av det franska rymdorganet CNES.
   
• Autonom (självstyrande) formationsflygning. De två farkosterna ska etablera och upprätthålla förutbestämda relativa avstånd med hjälp av främst GPS-teknik, men även av de andra sensorsystemen. Experimentet inbegriper avancerad navigationsprogramvara som främst tas fram av Rymdbolaget, men som stöds av övriga inblandade.
   
• Autonom rendezvous och närfältsnavigering. Moderfarkosten ska från långt avstånd söka upp och förflytta sig nära dottern, huvudsakligen med hjälp av optiska metoder. Modern ska sedan kunna förflytta sig runt dottern (typisk ”inspektionsrunda”), för att slutligen kunna gå tätt intill för att simulera en dockningssituation. Experimentet inbegriper avancerad navigationsprogramvara som främst tas fram av SSC (f d Rymdbolaget), men som stöds av övriga inblandade.  
   

Prisma har även andra uppgifter som innefattas av det svenska nationella rymdprogrammet och som syftar till att utprova olika tekniska utvecklingar för satelliter. Dessa är:

• Att flygkvalificera ett nytt motorsystem för satelliter som drivs av miljövänligt bränsle, HPGP (High Performance Green Propellant) utvecklat av det svenska företaget ECAPS, som ägs av SSC. Detta utvecklingsprojekt stöds även av ESA. 
   
• Att flygkvalificera vidareutvecklingen av det omborddatasystem och det kraftsystem som användes på den svenskbyggda månsonden SMART-1, utvecklad av Rymdbolaget. Omborddatasystemet är utvecklat av SSC och kraftsystemet av Omnisys.
   
• Att utprova ett nytt marksystem, RAMSES, som skall användas både för tester av satelliterna på marken och för driften när satelliterna väl är i bana. Marksystemet är utvecklat av SSC.
   
• Att flygkvalificera kallgasdrivna kiselbaserade mikromotorer utvecklade av NanoSpace AB, ett svenskt bolag ägt av SSC.
   
• Att flygkvalificera ny ombordprogramvara som i ännu högre utsträckning än i den svenskbyggda rymdsonden SMART-1 använder automatisk generering av programkod. Ombordprogramvaran är utvecklad av SSC.