Prismas roll är att ge svenska företag en möjlighet att visa upp sig i ett högprofilprojekt. På så sätt kan projektet bereda vägen till andra, internationella uppdrag. Prisma och Nanospace är därför som gjorda för varandra.

Ett av de många innovativa företagen som är inblandade i Prisma-projektet är Uppsala-baserade Nanospace. De tillverkar som namnet antyder mycket små komponenter för rymdtillämpningar. På Prisma kommer Nanospace att testa ett komplett miniatyriserat attitydkontrollsystem. Det är sådana system som ser till att satelliter är rätt orienterade i rymden så de inte pekar åt fel håll.
 
Prisma har gett Rymdbolaget, Sverige och Nanospace en ledande roll inom miniatyriserade framdrivningssystem.
 
– Vår teknik är helt unik i Europa, säger Tor-Arne Grönland, VD för Nanospace. 
 
Viktigt få en första flygning
När det gäller Prisma och den teknik projektet ska demonstrera handlar attitydkontrollen även om att hålla delsatelliterna i exakt rätt formation. Nu har inte Nanospace hand om attitydkontrollen på just Prisma, utan de har en experimentplats där de kan testa sitt nydanande system.
 
– Det ger oss möjlighet att göra de experiment och tester vi vill samtidigt som systemet inte är kritiskt för uppdraget, säger Tor-Arne Grönland.
 
Nanospaces status som experiment på Prisma är ett sätt att komma runt ett hönan-och-ägget-problem inom rymdtekniken.
 
– När man konkurrerar om uppdrag är det en enorm fördel att ha flugit med sitt system, berättar Tor-Arne Grönland. Så innan ett system flugit en gång är det svårt att få uppdrag.

Därför är Prisma en sån enastående möjlighet för Nanospace.

"Rymdstyrelsen har haft modet"
Att erbjuda den här typen av möjlighet är ett av Prismas stora syften.
– Det är fantastiskt att Rymdstyrelsen har haft modet och kraften att dra igång ett eget satellitprojekt av det här slaget som ger Sverige och svenska företag möjlighet att visa upp ny teknik och demonstrera att vi klarar av avancerad formationsflygning, säger Tor-Arne Grönland.
Även för Rymdbolaget är det en enastående möjlighet. De får möjligheten att visa att de kan ansvara för och driva ett komplicerat satellitprojekt med bidrag från många länder. 
  
– Det visar på nyttan av att våga satsa på nationell nivå.
 
Intresset från ESA ökar ständigt Den europeiska rymdorganisationen ESA var från början inte inblandade i projektet. ESA har ett eget liknande projekt, Proba-3, och ville satsa på det.
 
– Prisma ligger steget före Proba-3, så ESA är naturligtvis oerhört intresserade, säger Tor-Arne Grönland.
 
Nanospace är glada för Prismas försteg, eftersom ESA är en enormt stor potentiell kund. Organisationen ligger bland annat i planeringsstadiet för rymdteleskopet Darwin, som ska leta efter planeter runt andra solar och liv på dessa planeter. Darwin kommer att bestå av flera stora spegelteleskop som med hjälp av interferometerprincipen kan fungera som ett teleskop med en upplösning som om avståndet mellan speglarna hade varit spegelns diameter.
 
Men för att detta ska fungera måste de flyga i en extremt exakt formation. Och det är här Nanospace mikromotorer kan bli aktuella.


Hundratals processteg
Nanospace minimotor ser inte så mycket ut för världen. Det är ett golfbollstort metallklot på en metallfot. Men tittar man noga på klotet så finns där små hål. Fyra stycken närmare bestämt, ett i varje väderstreck. Bakom dessa hål sitter en drygt millimeterstor raketdysa, och inne i klotet finns fyra små, små brännkammare. Där finns också ventiler och annan stödutrustning för raketmotorerna. Klotens hjärta är sex precisionstillverkade kiselskivor.
 
– Varje kiselskiva inbegriper flera hundra processteg där vi mönstrar, belägger och etsar, säger Tor-Arne Grönland. Det är svårt och dyrt, och vi har ett tiotal patent på processen. När sedan dessa skivor fogas ihop får man all funktionalitet – ventiler, filter, värmare, brännkammare och dysor. Sedan återstår problemet med gränssnittet till omvärlden och att få motorerna att fungera i ett system. Det finns inga möjligheter att testa delar av systemet under tillverkningen. Så fungerar en del inte efter monteringen är det bara att börja om. Det är en annan av de stora utmaningarna med denna typ av system.

Före och efter Prisma
För Nanospace finns det en tideräkning före Prisma och en efter. Efter Prisma ligger marknaden öppen.
 
– Då är det mycket enklare att sälja vår teknik, säger Tor-Arne Grönland och skrattar. Till dess ska vi växa i lagom takt och hålla koll på vår teknik- och processutveckling.
 
Även om attitydkontroll- och mikroframdrivningssystem är först ut av Nanospace system så tror Tor-Arne Grönland att de har andra produkter som kan bli större. Dit hör xenon-mätningssystem för satelliter med elektriska jonmotorer, något som förmodligen kommer att fortsätta bli vanligare. Även här ligger Sverige i den absoluta fronten med teknikdemonstratorn SMART-1, som blev den första europeiska satelliten att nå månen. Även tankmätningssystem som Nanospace arbetar med finns det en bred marknad för, liksom för ventiler och sensorer.
 
Tillämpningarna inskränker sig heller inte till rymden, utan kan finnas inom andra områden också.
 
Nanospace knoppade ursprungligen av från Ångström Space Technology Center vid Uppsala universitet. Nu är det ett helägt dotterbolag till Rymdbolaget.

Kim Bergström
November 2007

Bilder: © NanoSpace

Läs mer om NanoSpace på www.nanospace.se