Prisma Satellites - Om Prisma

Prisma är ett svensklett satellitprojekt som syftar till att utveckla och kvalificera ny teknologi som är
nödvändig för framtida forskningsprojekt. Många av dessa projekt innefattar formationsflygning och rendezvous, dvs flera rymdfarkoster som kan kommunicera och interagera med varandra med hög precision med avseende på geometri och relativa avstånd.

Redan nu pågår utveckling av flera nya svenska och utländska teknologier som på olika sätt kan ge nya möjligheter eller effektivisera framtida rymdprojekt. Eftersom rymdverksamhet fortfarande är dyr och förenad med höga risker krävs det att ny teknologi prövas i rymden innan den accepteras som tillförlitlig. Sverige har tagit initiativet till utvecklingen ett flygande testlaboratorium i liten skala – robotsatelliterna Prisma.

För framtida forskningsmissioner är Prisma ett teknologiskt sjumilasteg. Det gäller särskilt observationsmissioner där forskarna vill bygga stora antenner eller teleskop med hjälp av flera små enheter istället för en stor. Sådana formationsflygningar kräver hög precision och ställer mycket omfattande krav på mätsystem, sensorer och manövreringsorgan samt navigation och styr- och reglerteknik. Prisma-projektet är i detta avseende ett första steg i Europa, nödvändigt för att demonstrera ny teknologi - både hård- och mjukvara. Tekniken i Prisma utvecklas i första hand i Sverige, Tyskland, Danmark och Frankrike.

Prisma består av två farkoster, en moder- och en dotterfarkost, med en sammanlagd vikt på under 200 kg.
Prisma innehåller flera nya teknologier inom bl a autonom formationsflygning och rendezvous, små miljövänliga raketmotorer och kiselbaserade mikromotorer.
Prisma skall sändas upp i juni 2010 på en rysk bärraket av typen Dnepr.
Utvecklingsbudgeten för Prisma ligger strax under 230 miljoner kronor.
Prisma är svensklett och huvudsakligen finansierat av Rymdstyrelsen med bidrag från rymdmyndigheterna i Tyskland (DLR) och Frankrike (CNES).
Rymdbolaget är huvudleverantör för satelliterna och står för projektledning, satellitdesign, utveckling av navigationssystem, omborddator, ombordprogramvara, marksystem och tillhörande programvara, satellitbygge, tester, upphandling av uppsändning samt drift när satelliterna väl är i bana. Bland de större svenska underleverantörerna kan nämnas Omnisys (kraftsystem), ECAPS (framdrivningssystem) samt RUAG Space (tillverkning av struktur och viss elektronik).